Det irriterande med bloggosfären

Jag har funderat lite på hur irriterande det är med en bloggosfär som bara sitter och letar upp sina motståndare och sedan kritiserar dem. I den kristna världen kommer det till uttryck ytterst när man till och med säger att andra har en annan Jesus eller evangelium. De gjorde Paulus en gång och då var det allvarligt. Just nu är det en flera år gammal bok av Brian McLaren som är på tapeten ("Kristen på nytt sätt"). Det är helt okej att Stefan Swärd kritiserar den sakligt, för det gör han. Det finns också en hel del i den boken som går att kritisera både av teologiska- och samhällsanalysskäl (kan man säga så...) Det som sen händer är ett helt nytt intresse för McLaren uppstår och han blir aktuell igen. Flera får upp ögonen och de verkar tänka - aha ett nytt offer att kritisera. De börjar då leta efter var han står idag (när de flesta har nästan glömt honom) och då främst från dem som är oroliga för hans inflytande (som jag för övrigt tror att de överskattar enormt mycket) och börjar diskutera hans bloggar just nu. Mclaren har väldigt lite med den svenska situationen att göra just nu - så varför oroa sig?! Kan inte alla dessa bloggare istället ägna sig åt att försöka skriva fram nåt positivt om den kristna tron. Nåt som kan hjälpa oss andra att höra Guds röst i vår tid. Det är faktiskt det som McLaren försöker göra - även om vi kan vara oeniga i hans sätt, det han gör och det han skriver. Så lär er av hans längtan! Tipsa om böcker man tror kan vara till hjälp, intressanta samhällsanalyser eller så. Berätta om vad ni gör - vittna om vad Gud gör hos er och vad ni längtar och sträcker er emot. Det vore mer intressant - men då kanske läsarna på bloggarna sjunker (vilket för övrigt verkar vara de samma överallt) och då vet vi ju alla att man inte finns.

Ps. Jag är medveten om att jag just nu är en del av den "gnälliga bloggosfären" - och det tänker jag sluta vara från och med nu. Det är ett löfte. Ds.